Det här ska vara det tyngsta och mest upprörande som musiken lyckats producera…
Det har hänt en del sedan dess. Till och med Idol är idag snabbare och tyngre än vad Sex Pistols är.
Publicerat i Musik
Jag var sjuk igår och missade därmed kommunfullmäktiges sammanträde, ett möte som lär gå till historien.
Centerpartiets kommunalråd Rasmus Persson stod nämligen i talarstolen och läste högt ur bibeln om att homosexualitet är en styggelse. Ganska eldfängt dessutom.
Tilltaget kommenterades med stora rubriker i dagens Na. Dessutom var det första kommunfullmäktigedebatten som webbsändes så allt finns dokumenterat på orebro.se. (Rasmus Perssons utspel ligger under § 4 i rullistan 53 min och 45 sek in i inslaget, tyvärr finns ingen direkt permalänk.)
Lite märkligt känns det. Först frireligiösa förböner i Rådhuset och nu rasande bibelcitat mot homosexuella på Kommunfullmäktige.
Förutom att många faktiskt blev upprörda och att det inte är okey att spy ur sig vad som helst så tycker jag att det finns en bra princip som man kan följa i kommunpolitiken, nämligen att inte blanda samman politisk styrning med religion.
Det finns skäl till varför vi separerade kyrkan från staten – låt oss även separera kommunen från kyrkan!
Publicerat i Örebro kommun, Centerpartiet, Debatt, Politik, Rådhusskvaller
Gårdagens uttalande av Göran Johanssons om att skicka tillbaks alla insmugglade flyktingar till sina hemländer är djup upprörande - ett förslag som liknar det frankrikes president Sarkozy tidigare lagt och som jag hårt kritiserat.
Det var mycket viktigt att Mona Sahlin tog tydligt avstånd från Göran Johanssons förslag. Här är en av de kommentarer hon gett till förslaget:
”Göran Johansson har rätt i att människosmuggling är ett vidrigt profiterande på utsatta människors behov av hjälp. Men slutsatsen kan aldrig vara att behandla de flyktingar som blivit utsatta för smuggling kollektivt, utan den enskilda flyktingen måste ha rätt att få sitt skyddsbehov prövat och bedömt utifrån sin individuella situation. Det finns internationella åtaganden om asylrätten som vi ska och måste leva upp till.”
Jag tycker att det är allvarligt när en av socialdemokraternas mest välkända och populära kommunpolitiker vill göra inskränkningar i asylpolitiken på tvärs med folkrätten. När etablerade politiker menar att människor från andra länder systematiskt ska bemötas som grupp istället för som individer har rasismen fått ett obehagligt fäste.
Vi är mitt i en historisk tid där människors förflyttningar och informationsutbyte över jorden är omfattande och som egentligen bara har någon slags historisk likhet med den folkvandring som skedde under indoeuropéerna. Indoeuropéernas historiska folkvandring skedde under flera århundraden och omformulerade samhällen, kultur och framtid. Det vore svårt att föreställa sig hur vår tid skulle ha sett ut utan dessa förändringar.
Det vore konstigt om det inte fanns viss oro och motstånd mot omfattande förändringar. Men det kan inte vara med rasistiska förtecken som ett modernt samhälle ska bemöta en komplex värld och stora befolkningsmässiga förändringar.
Det är en av de frågor nu och i framtiden som jag tycker är allra viktigast och som också oroar mig. I spåren av klimatförändringarna kommer vi se ännu större folkvandringar och ökade skillnader i förutsättningar för liv mellan jordens folk.
Antingen löser vi problem tillsammans med solidaritet och respekt för andra människor eller så kommer samhället att handla om kampen för den starkes rätt. Det gäller litet och stort – och det gäller inte minst hur vi förhåller oss till människor som vi inte känner, som ser annorlunda ut och pratar andra språk.
Som socialdemokrat borde det kännas väldigt främmande att utgå från den starkes rätt.
[I Göran Johanssons uttalande fanns dessutom ett antal förslag om att förbättra introduktion och SFI som jag däremot tycker är bra. Samtiliga förslag är sådant som jag och andra i Vuxenutbildning- och arbetsmarknadsnämnden i Örebro drev och utvecklade under förra mandatperioden. Vi utvecklade bland annat yrkessvenska med olika inrikningar och varvning med praktik eller arbete inom sitt yrkesområde.]
Publicerat i arbetarrörelsen, Asylpolitik, Debatt, Mona Sahlin, Politik, Socialdemokraterna
Jag är en mångårig fantasyfantast med många böcker lästa genom åren. Bland alla böcker jag gillat finns där ett fåtal som sticker ut och som blir klassiker, inte bara för mig utan även för nya generationer läsare.
Idag läste jag en relativt ny bok, skriven av en svensk författare som har potential att kvalificera sig till skaran. Inte för att det är den mest välskrivna fantasyn jag läst utan för sättet den lyckas väva samman olika förkristna myter.
Man måste nog ha ett intresse för gamla babyloniska myter och texter för att uppskatta den till fullo. Det är inte en bok som har särskilt mycket med Tolkiens värld att göra. Det är snarare Marion Zimmer Bradley möter Anita Goldman - fast nutid.
Jag är berörd och nästan vördnadsfull – den där känslan att läsa den perfekta boken vid precis rätt tillfälle är sällsynt men alltid välkomnad!
Publicerat i Boktips
Idag debatteras rätten till heltid i Örebros all media.
När borgarna tidigare i år tog över kommunen var ett av deras första beslut att ta bort rätten till heltid. Sedan dess har vi kunnat se en utveckling där fler av Örebro kommuns utlysta tjänster är på deltid.
När kommunal kritiserar utvecklingen så säger kommunstyrelsens ordförande Staffan Werme (fp) att denna utveckling inte är ett problem, han menar dessutom att det är för brukarnas skull som tjänster blir utlysta på deltid.
Staffan Werme är ytterst ansvarig för en av Örebros största arbetsgivare. Som sådan måsta man fundera på hur beslut hänger ihop. Att ta bort rätten till heltider samtidigt som regeringen rejält vill försämra möjligheterna att stämpla upp deltidsarbetslöshet – påverkar människors livsvillkor.
I praktiken innebär det att lågavlönade kvinnor (för det är framför allt inom vården som deltidstjänsterna finns) måste ha flera arbeten för att få sin ekonomi att överhuvudtaget gå ihop.
Jag undrar om Staffan Werme tycker att det är rimligt att anställda i Örebro kommun ska behöva fördela sin arbetsdag mellan olika arbetsgivare och få väldigt liten tid över till livet vid sidan av arbetet. När arbetsdagen blir uppsplittrad påverkar det bland annat familjeliv och barnen.
Dessutom blir det betydligt sämre för brukarna. Om den personal som tar hand om sjuka, äldre och handikappade i stor utsträckning bara arbetar varannan helg eller vissa timmar, så innebär det att brukaren under en och samma vecka möter väldigt många olika vårdare.
Staffan svarar att det är bra med deltidsjobb på 40% inom kommunen för till exempel studenter. Med ett sådant svar lyser det igenom att ordförande i kommunstyrelsen inte ser något problem med att det är outbildad personal som vårdar våra äldre och sjuka.
Samtidigt vet vi att våra äldre får mer komplexa sjukdomsbilder och att personalens kunskap om olika demenssjukdomar påverkar hur god vård som brukaren får. Jag undrar om kommunledningen förstår vad det är för typ av arbeten som personalen faktiskt ska utföra?
Förutom att ta bort rätten till heltid har kommunledningen också försämrat möjligheterna till kompetensutveckling hos vårdpersonalen. Idag går dessutom äldreminister Maria Larsson ut och säger att personalen i vården måste ha bättre utbildning och bättre villkor. Det hänger inte ihop.
Jag är orolig, frågan om heltider för vår personal handlar om så mycket mer än en slogan!
Publicerat i Örebro kommun, Debatt, Föräldrar, Heltider, jämställdhet, Media, Nerikes Allehanda, Personal, Politik, Socialdemokraterna, Välfärd, Vård
Jag är inte direkt något fotbollsfreak så det hör inte till vanligheterna att jag kommenterar fotboll på bloggen men trots mitt svala intresse kan jag inte låta bli att undra:
Oavsett vad han säger, hur skönt känns det inte för Svennis just nu?
Publicerat i Fotboll
Idag har det varit landstingsfullmäktige för hela slanten.
Förutom årets utdelning av kulturstipendier och kulturpristagare så ägnade fullmäktigeförsamlingen sig bland annat åt två medborgarförslag ställda av Sverigedemokraternas omskrivna Lars Flemström. Det ena handlade om namnbyte av länstrafiken och det andra om namnbyte på länet. (Förslagen går att läsa här under punkt 13 och 14.)
En annan Sverigedemokrat, nämligen David Kronlid, gjorde ytterligare ett förtydligande om var det partiet står i synen på människor. Miljöpartiets Malin Geen hade skrivit en interpellation angående ett projekt som arbetar för att öka kunskapen om egenvård och sjukvården bland våra nyanlända svenskar.
Kronlid tyckte att vi borde ta efter de flesta andra länder i världen som inte ”lägger skattepengar på utlänningar”. Sverigedemokraternas förhållningssätt är lite märkligt i skuggan av dagens stora ärende som handlade om en ny folkhälsoplan. (Hela planen finns under ärende 11.)
Folkhälsoplanen lyfter på ett tydligt sätt upp hur hälsa är ojämlikt fördelad och att det mest framgångsrika hälsofrämjande arbetet innebär en god välfärd, jobb, sociala nätverk och minskad ekonomisk stress. Bland annat beskrivs att utlandsfödda svenskar i mindre utsträckning söker vård och har sämre hälsa.
Den folkhälsoplanen biföll Sverigedemokraterna. Att man då i nästa andetag kan tycka att ett projekt som ökar kunskapen om sjukvården bland nyanlända är ett slöseri med skattepengar går inte ihop.
Det var många olika talare uppe för att kommentera innehåll och även andra delar i folkhälsoplanen. Bland annat jag.
Ett av målen angående övervikt handlar om att andelen barn i Örebro län som ammas vid fyra månaders ålder ska öka till riksgenomsnittet.
Jag tycker att det målet är lite problematiskt. Det finns redan idag många mammor som mår riktigt dåligt av amningspressen och jag är orolig för att ett uttalat mål ska öka den pressen ytterligare. Det måste ändå vara kvinnan som väljer om hon vill amma eller inte och det valet ska hon kunna göra utan att skuld- eller skambeläggas.
Jag har lyft diskussionen om amningsmålet inom den socialdemokratiska fullmäktigegruppen och tycker att jag fått gehör för att när en ny strategi för ökad amning tas fram, ska man samtidigt arbeta in strategier för ett bättre bemötande för de föräldrar som väljer att inte amma.
Jag lyfte samma fråga även i dagens landstingsfullmäktige där landstingets förtroendevalda från alla partier finns representerade. På mötet fick jag ett aktivt stöd i frågan av läkaren och moderaten Erik Weiner.
Jag kommer noga bevaka så att ett bättre bemötande för de som inte vill amma verkligen finns med i det fortsatta arbetet.
Publicerat i Amning, Örebro län, Debatt, Folkhälsa, Landstinget, Politik, Socialdemokraterna
Dagens stora nyhet är att Bert och Sune författarna Anders Jacobsson och Sören Olsson inte längre är intresserade av att gå vidare med planerna på ett Bert och Sune-land i Örebro.
Anledningen är att kommunikationen från den borgerliga kommunledningen varit näst intill obefintlig och att initiativtagarna känner sig lurade.
Man kan utan att överdriva påstå att den borgerliga kommunledningen i Örebro inte har ett lysande första år vid makten.
Redan tidigt i våras lyckades de skrämma bort ICA från att göra nya etableringar och investeringar i kommunen, man har stoppat Truckstop som hade kunnat vara en viktig och nytänkande etablering.
- Nu senast i raden av stopp är alltså utredningen om Bert och Sune-land.
Jonas Karlsson påpekade i radions rakt på sak att Örebro faktiskt hade en unik möjlighet att skapa en upplevelsepark ihop med ett av Sveriges starkaste varumärken. Det schabblar kommunledningen bort.
Jag kan inte låta bli att undra vilka fler stora och viktiga projekt som den borgerliga kommunledningen kommer att skrämma bort från Örebro.
Samtidigt säger Staffan Werme till Tvärsnytt att det är Gustavsvik som är ansvariga för den misslyckade kommunikationen. Jag vet inte hur glad hans partikamrat Birgitta Lindahl blir över det TV uttalandet.
Högerkoalitionen har gett det där med delegation ett nytt ansikte. I min enfald trodde jag att det var kommunstyrelsens ordförande som ytterst bar ansvaret för hela kommunen.
Publicerat i Örebro kommun, Debatt, Högermajoriteten, Politik, Socialdemokraterna
Folk skäller på facebook när den riktiga tidsfångaren är You Tube. Hela min mellanstadietid flimrar förbi genom knapptryckningarna.
Eller vad sägs om en fjortonårig Hasse Carlsson i Noice – jag var kanske 10 år och kär på riktigt. Jag minns hur hjärtat värkte när jag tittade på affischerna. Nu slås jag mest av den märkliga likheten med hela familjen Wahlgren. Finns där några skelett i garderoben? Innan man kommer till låten får man först stå ut med lite 80-tals Clabbe. (Dessutom pryade jag i sjuan på Rökfri generation på söder i Stockholm.)
En av mina absoluta favoriter var canadensaren Corey Hart. Jag hade alla hans skivor och har på riktigt försökt hitta dom på cd men inte lyckats. Men på You Tube – där finns han! Här i hans mest kända låt Sunglasses at night, men jag älskade mest Boy in A Box-skivan och låtar som Never surrender och Eurasian eyes, men de håller inte lika bra idag…
Eller tidiga tonårens mesta onehit wonder – Cheerio med norska The Monroes. Här i en tecknad tappning, men låten är precis densamma! (Det tar ett tag innan låten kommer igång.)
Andra skivor som spelades febrilt (men mest i smyg eftersom jag skulle gilla hårdare musik) är Yazoo och hela You and me both skivan. Mr Blue kan jag varenda liten skiftning i trots att det var MÅNGA år sedan jag hörde den och att det här är någon annan som sjunger.
Redan tidigt grundades min livslånga musikrelation med Imperiet och Thåström i alla tappningar.
När jag var 12 så fanns även den många år äldre Bruce Springsteen utmed väggarna och stereon.
Och vilka kommer ihåg Men without hats eller Scritti Politti?
I skivspelaren fanns förstås också Billy Idol och Mötley Crue – det här ska föreställa de tuffa killarna. Inte konstigt att 90-talets grunge med Pearl Jam och Soundgarden blev en musikalisk befrielse för mig…
Det slår mig hur de kvinnliga artisterna totalt lyser med sin frånvaro. Det fanns ju lite av Nina Hagen och Joan Jett och så Madonna lite senare. Men det var inte förrän mycket senare när artister som P J Harvey och Hole kom som kvinnorna hittade in bland mina mest spelade skivor.
Det går i vågor för mig – men visst fasen är han en av de bästa!
Kolla också You Tube klippet när Lisa-Marie sjunger duett med en tidigare Elvis. Det är så jäkla vackert.
Publicerat i Musik
Idag var väldigt många från arbetarrörelsen på plats i Olaus Petri kyrkan för att ta avsked av Nisse Artmo – en av våra mesta gräsrötter.
Nisse var sinnebilden av en gräsrotsaktivist. Han har funnits väldigt närvarande i alla år som jag varit aktiv i arbetarrörelsen i Örebro, både under åren i Brickebacken och under senare år som politisk sekreterare.
Han har kört bussar med Unga Örnar och gamla uvar, han har släpat material under valrörelser och helgmöten, han har rumsterat om i tryckeriet dag som natt och han har alltid funnits där han behövts.
Trots lång tids sjukdom fanns han på plats på arbetarkommunen ända fram till dagarna innan han dog, drygt 50 år fyllda.
Med på begravningen var partimedlemmar, ABF-folk, landshövdingar, PRO:are, kommunalråd, SSU:are, landstingsråd och givetvis Unga Örnare och HGF:are i en salig röra.
Och bakom kistan stod rörelsens valda fanbärare med röda fanor och sorgflor.
I sådana stunder är den lokala arbetarrörelsens själ naken. Det här ÄR arbetarrörelsen. Människor av alla de slag och som gått olika vägar men ändå delar något – en självklar känsla av samhörighet, historia och framtidstro.
Nisse visste några dagar innan han dog att det var dags. Han hade avslutat det mesta och förberett mycket. Begravningen var vacker och på kistan stod både julmust, pepparkakor och en tomtebok.
Alla som kände honom förstår den självklara värdigheten i detta.
Publicerat i arbetarrörelsen
Skolpolitiken är ett mycket viktigt politikområde som berör och engagerar många medborgare.
Beroende på vilken syn man har på människan och på samhället så ser medborgarna olika syften med skolan. Det blir väldigt märkligt när socialdemokraterna försöker göra upp med väljarnas sviktande förtroende i skolfrågan genom att anamma Björklunds lösningar.
Under många år hade socialdemokraterna ingen aktiv skolpolitik att tala om. Det är knappt så folk vet vilka socialdemokratiska mininstrar som har haft ansvar för skolfrågorna sedan Persson kommunaliserade skolan.
Mot bakgrund av det är det inte konstigt att väljarna förlorat tilltron till socialdemokratisk skolpolitik – vi har ju inte i tillräckligt hög grad synliggjort vad socialdemokratisk skolpolitik är .
Inte heller har vi på ett tydligt sätt formulerat skolans framtida utmaningar eller haft analyser som människor känner igen sig i.
I ett nästintill skolpolitiskt vaccum så syns Björklund. Han är den första skolpolitikern på många år som över tid tagit stor plats i media.
Han tar sig mandatet att definiera skolans problem och utmaningar och han gör det konsekvent utifrån en borgerlig syn på samhället och människan.
Under samma tid lämnar socialdemokraterna i stort sätt fältet fritt.
Jag menar att det ÄR viktigt att formulera vår skolpolitik och att tydligare beskriva framtidens utmaningar. Det finns en mängd utmaningar i dagens skola som vi borde lyfta fram och ha förslag för att möta.
Men ett sådant arbete behöver göras utifrån vår socialdemokratiska syn på samhället och människan och inte utifrån borgarnas samhällssyn.
Att driva igenom en ny skolpolitisk plattform som låter som Björklund light är att retirera ytterligare när det gäller skolpolitiken. Det innebär dessutom att socialdemokraterna låter Björklund behålla mandatet att defininera skolans problem och utmaningar.
Det angreppssätt som partiledningen bestämt sig för kommer troligtvis att skapa svårigheter för socialdemokraterna att återupprätta ett långsiktigt förtroende inom skolpolitiken.
Andra bloggare som skriver om (s)kolpolitiken är Martin, Alaa, Peter och Björn.
Publicerat i Björklund, Debatt, Ministrar, Mona Sahlin, Politik, Skola, Socialdemokraterna
I januari 2006 publicerade Företagarna en rapport som hette ”Företag utan företagare - Sverige sämst i EU”.
Bakgrunden var att svenska företag fördubblats under 12 år men samtidigt minskade antalet företagare. I rapporten kommer man fram till att det inte är administrativa svårigheter, kostnader eller ens skattetrycket som gör att det är färre svenskar som vill bli företagare.
Företagare i Sverige har inte heller ett sämre trygghetssystem än andra europeiska företagare. Däremot har svenska anställda tillgång till generösare socialförsäkringar än många andra européer. Varje människa gör en bedöming om det är ekonomiskt rimligt att satsa på företagande och man kan bli tveksam till att ta den ekonomiska risk som ett företagande innebär.
I rapporten kommer man fram till att det finns TVÅ sätt att bättre balansera mellan risk och avkastning för företagaren.
1. Det ena är att förbättra företagarnas skydd i socialförsäkringarna.
2. Det andra är att acceptera att riskerna är större och att företagaren ska kunna välja att stå utanför socialförsäkringssystemet.
= Rapportens slutsats är att oavsett vilket alternativ man väljer kommer effekterna bli positiva
Som resultat av rapporten tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen en utredning för att se över hur trygghetssystemen kring företagarna kunde förbättras.
Den utredningen har den moderatledda regeringen nu lagt ner.
Mot bakgrund av rapporten illustreras de politiska skiljelinjerna än tydligare. Den borgerliga regeringen vill inte ens undersöka möjligheterna till ökad trygghet inom socialförsäkringarna för företagaren.
Istället väljer man att göra det sämre för alla anställda. Sämre a-kassa, försämringar i arbetsrätten och sänkta löner ska i det borgerliga Sverige leda till ett ökat företagande eftersom man då inte har någon trygghet att riskera.
Publicerat i Företagande, Moderaterna, Näringsliv, Politik, Regeringen, Socialdemokraterna, Socialförsäkringar, Tillväxt
Vad betyder moderaternas vallöfte om tuffare tag mot brottslighet och hårdare kontroller av fuskare?
I de tidigare fall när socialdemokratiska ledande politiker prytt löpsedlarna med tveksama affärer så har den partiinterna kritiken varit massiv, ropen på avgångar har letts innifrån de egna väljarleden.
När det gäller moderaterna och de historier som nu är aktuella så ser jag nästan bara ilskna försvarstal från moderaternas egna led. Det måste rimligtvis innebära att moderata medlemmar inte tycker att företrädarna gjort några allvarliga övertramp när man bryter skattelagar.
Catarina är ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott och antyder i media att det är okej att bryta vissa lagar och att det egentligen är riksdagens eget fel att inte vissa ledamöter följer de lagar som riksdagen stiftar. Jag tycker att det är ett lite märkligt resonemang.
Människor bryter lagar. Och politiker är människor. Vill vi ha mänskliga politiker så får vi acceptera att de ibland gör fel. Men det är ändå ledamöterna i riksdagen som stiftar de lagar som resten av medborgarna är skyldiga att följa. Det är inte så konstigt att medborgarna ställer samma krav på politiker i regering och riksdag som riksdagens ledamöter ställer på medborgarna.
Finns det skillnader i acceptens från sina väljare om vilka lagar politiker kan överträda?
Ja antagligen. Idag tycks det finnas en större acceptans för att betala arbetskraft utan att betala för personens försäkringsskydd eller pension bland moderater än bland socialdemokrater. (Martin har en läsvärd förklaring.)
För jag tror faktiskt att sossar i regeringsställning granskats minst lika hårt av media som man nu granskar moderaterna.
Det finns under åren ett antal socialdemokratiska ministrar som fått avgå. Det har inte alltid handlat om att man gjort något olagligt, det kan ha varit något som väljare ändå uppfattat som tillräckligt moraliskt tveksamt. Ett exempel är Freivalds lägenhetsaffär. En historia som knappast fällt en moderat minister.
Jag tror faktiskt att en sosseminister som betalat svart arbetskraft hade varit journalistisk mumma av än högre grad än att moderata minstrar gör det.
Förväntingarna på ledande politiker ser helt enkelt olika ut i olika samhällsskikt. Jag kan givetvis ha helt fel och bara vara full av fördomar. Men när jag ser reaktionerna på det som händer bland ledande moderater blir jag lite bekymrad.
Publicerat i Debatt, Fusk, Lagstiftning, Media, Ministrar, Moderaterna, Politik, Regeringen, Riksdagen
Föräldrar, elever, medborgare, lärare, politiker, farföräldrar, syskon, journalister.
Alla ni som på något sätt är intresserade av svensk skola, dess innehåll och utmaningar och som debatterar skolpolitik:
Snälla läs det här blogginlägget av Kroksmark, professor i pedagogik.
Finns det en kultur inom moderaterna som innebär att man tycker det är ok att bryta svenska lagar? Frågan känns berättigad att ställa.
Schenström ersätts med Nicola Clase som har anlitat svart arbetskraft.
Man borde ju tycka att Reinfeldt helst skulle undvika ytterligare en skandal med fuskande moderater och hellre välja någon annan medarbetare. Kan det helt enkelt vara så att det är så svårt att hitta laglydiga moderater att det är därför Reinfeldt får problem?
I riksdagen igår frågade Örebros riksdagsledamot Eva-Lena Jansson Reinfeldt om han tycker det är viktigt att ministrar följer skattelagar stiftade av riksdagen. Svaret var något svävande och kommer troligtvis fortsätta i en interpellationsdebatt.
Jag kan inte låta bli att spekulera om det finns en förklaring till varför ledandemoderater tror att alla medborgare fuskar med välfärdssystemet och därför måste försämra välfärdssystemen för de som är allvarligt sjuka eller arbetslösa.
Vad är det man brukar säga: som man känner sig själv känner man andra.
Publicerat i Debatt, Fusk, Media, Moderaterna, Politik, Regeringen, Reinfeldt
På moderaternas partistämma förra veckan påstod Fredrik Reinfeldt att den nuvarande regeringen är den mest meriterade någonsin.
Ungefär samtidigt började Schenström-historien att bubbla upp.
I spåren av alla affärer och ministeravhopp borde Reinfeldt rimligtvis fundera över sin ledarförmåga. Även på avstånd är statsministerns bristande förmåga att välja medarbetare och att hantera kriser uppenbar.
Det är brister som är en belastning vid vilket chefsjobb som helst men som blir extra besvärande om man ska ha väljares förtroende att leda ett land.
Att samtidigt påstå att man leder den mest meriterade regeringen någonsin tyder inte bara på bristande ledarförmåga utan även på bristande verklighetsuppfattning.
Jag hade inte de högsta förväntningarna när regeringen för ett år sedan tillträdde. Trots det så är jag ganska förvånad över den mängd misslyckanden som följt i Reinfeldts spår.
Jag kan inte påminna mig om att Sverige någonsin tidigare haft en regering med så många förtroendekriser på så kort tid. Så visst leder Reinfeldt en rekordregering av något slag.
Publicerat i Debatt, Media, Ministrar, Moderaterna, Partiledare, Politik, Regeringen, Reinfeldt
