Månadsarkiv: december 2007

Gott nytt år!

Året som gått har för min del mest handlat om jobb. Kul, stimulerande, frustrerande, lärorikt, skrattande, trevande, engagerande, tidskrävande, älskat – jobb.

Där emellan så gott som noll aktivitet förutom återhämtning på soffan och tid med familjen.

I år lovar jag er, mina vänner: Jag ska unna mig tiden till kvällsprat, fikastunder och telefonpladder – jag har saknat er!

Kraam allihop och vi ses snart!

God Jul!

Nu tar jag snart jul. Det kan hända att något inlägg letar sig hit under ledigheten men jag skulle inte räkna med det.

Mitt huvudsakliga julmål är mest att pilla mig i naveln, skrota runt i pyamasen och käka chokladpraliner.

Pappa för sitt barn eller passup på mamman?

Läser ytterligare ett inlägg från en barnmorska som på allvar menar att pappans roll första tiden är att stödja den nära relationen mellan mamma och barn – detta för att amningen ska fungera på bästa sätt.

Men nyblivna pappors närhet till sina barn handlar inte om ”ett rättviseprojekt” och att avlasta mamman - det handlar om hur pappan och barnets relation ska utvecklas och barnets möjlighet att ha två fullt fungerande föräldrar.

Nyblivna pappor har sällan äldre generationers män att vända sig till med råd och stöd för en aktiv föräldraroll. Även många barnmorskor ser att pappans huvudsakliga roll är att avlasta mamman.

Jag kan inte se det så – pappans huvudsakliga roll måste vara att skapa en egen nära föräldrarelation till sitt barn – inte till sin kvinna. Inte förrän då kommer också fäders relation till sina barn att vara oberoende av hur relationen med mamman utvecklas.

(Det borde inte vara konstigare än att de flesta nyblivna mammor är mer intresserade av att sköta och lära känna sitt barn än att tillgodose sin man.)

Ska frågan om Id-korten äntligen lösas?

Såg på text-tv att det är på väg nya regler för Id-kort. Bakgrunden är det varit svårt för utländska personer att få id-kort i Sverige – trots att de fått uppehållstillstånd och har svenska personnummer – om de inte har ett aktuellt hemlandspass.

Att bo i Sverige och inte kunne få en id-handling skapar stora problem. Man kan bland annat inte öppna ett konto på en bank och det krävs att man kan identifiera sig i alla möjliga sammanhang.

Jag känner mig delaktig i arbetet med att uppmärksamma problemet – och det vore så himla skönt om det kunde få en lösning.

Jag har skrivit om problemet i tidigare blogginlägg; även moment 22 måste gå att lösa, idkort åt flyktingar utan hemlandspass, idkort åt utländska medborgare, ska idfrågan äntligen lösas och opposition och motion.

En fin artikel i DN om Fuat Deniz

Vill bara tipsa om en väldigt fin artikel i DN om Fuat Deniz.

Jag kände inte Fuat Deniz personligen men som örebroare visste jag, liksom många andra, vem han var.

En människa med många relationer och som gjort stort avtryck blir brutalt dödad. Dessutom på universitetet, några meter från de korridorer där jag tillbringat så många år av mitt liv – det är ofattbart.

Ett vansinnesdåd upprör och skapar förstämning vem som än drabbas. När det dessutom är en människa med plats i det offentliga rummet kryper händelsen närmre. Det här var en person som fanns mitt i samhällsdebatten och i dess utveckling. Han blev invald i politiska samverkansorgan likväl som inbjuden till föreningar för att prata. Och han berörde människor.

Ett år som ordförande

Idag hade vi årets sista möte med beredningen för Tillväxt och bildning, och mitt första år som ordförande är slut.

Jag upplever att det har varit ett år med blandade upplevelser, där vi fått treva oss fram i vilket uppdrag beredningen egentligen har och hur vi ska hantera ansvaret för frågor som gränsar till andra organisationer – främst då kulturfrågorna och Regionförbundet.

Det har inte varit ett lätt uppdrag att ta sig an som första ordförandeuppdrag och jag är inte bara nöjd med resultatet av min egen insats så här långt.

Inför nästa år hoppas jag på ett par saker – dels skapa bättre förutsättningar för diskussion i beredningen och dels att ansvarsfrågor och uppdrag för beredningen tydliggörs.

Men också hur arbetet med dialog och medborgarmodeller kan utvecklas även för oss. Jag tror att det finns bättre förutsättningar för det.

Det har varit ett utmanande och lärorikt år, av många olika skäl.

Vi har ju också lyckats med en del under året. Bland annat har vi sorterat och tydliggjort en del bland de verksamheter i landstinget som inte ligger under sjukvården men som inte heller har flyttats över till Regionförbundet. Och det finns mer kvar att göra.

Hur fan tänker man?

Hur fasen kan man döma en 57-årig man som skyldig för flera års sexuellt umgänge med en flicka från det hon var 5 år tills det hon var 9 år – och samtidigt bara döma till samhällstjänst?

Jag förstår det inte. Och jag vill inte förstå.

Vad förhåller vi oss till?

Jag gillar vackra saker, snygga kläder och grejer till hemmet och ser alltid nya saker som jag skulle vilja ha.

Men den här önskan att ständigt vilja köpa nytt och mer, är något som jag medvetet jobbar med. Jag vill få ett annat förhållande till saker och konsumtion.

Jag förstår att det mesta av begäret är konstruerat av reklam och vi kan välja hur vi förhåller oss till det. Samtidigt finns ju en ganska stark längtan efter den snyggare väskan eller de coolare gardinerna även hos mig.

SvD har en artikelserie om köphysterin och nu presenteras en artikel om märkeskläder till barn som verkligen får det att vända sig i magen på mig. Snacka om att helt okritiskt öka på snurren.

Vad fasen är det för värderingar som vi förmedlar till varandra och till våra barn?

Är det viktigare att köpa Gant-tröjor till ettåringar än att båda föräldrarna jobbar lite mindre, eller att vi bidrar med lite mer till arbetslösa eller sjuka, eller helt enkelt hjälper miljön på traven och konsumerar mindre?

Kan man välja att stå utanför? Påverkade blir vi allihop, men vad kan jag som förälder göra för att skapa andra värderingar hos mina barn än att ”snyggast vinner”.

På riktigt nyfiken på Amanda

Musikaliskt är jag en ganska kräsen person. Jag har aldrig riktigt tilltalats av hitlistor eller schlager eller massproducerad musik.

Jag gillar generellt välgjord tung musik typ Pearl Jam, Soundgarden, Tool och Hole. Sedan finns mycket annat som kvalar in bland mina spelade skivor som inte är tungt, musik som förmedlar någon slags själ och äkthet. Dit hör bland annat Jeff Buckley, Nina Simone och Jane Siberry.

Det är utfrån samma känsla – här finns något eget och någon som förmedlar känslor på ett övertygande sätt som jag gillar Amanda från Idol. Jag gör det på riktigt och jag är nyfiken på vad som kommer att ske med henne musikaliskt under de kommande åren.

Inte så att jag tror att hennes första Cd kommer att bli särskilt originell – som första skiva med ett stort skivbolag bakom sig kommer hon vara allt för styrd för det – men på sikt tror jag verkligen att hon kommer hitta sin egen grej och utvecklas till något riktigt intressant.

Hon ÄR rock´n roll på ett ganska ovanligt sätt – som jag välkomnar, det har varit lite tomt på återväxten där.

Resursfördelning till skolorna – en kommunledning som inte lyssnar

Örebro kommun har tagit ett nytt resursfördelningssystem till skolorna. Problemet är att den nya fördelningen slår väldigt hårt för vissa skolor – framför allt de nybyggda eller nyrustade som har högre hyreskostnader.

I artikeln säger man att ingen förstod att den nya fördelningen skulle slå så hårt – men det är inte riktigt sant.

Under diskussionerna i våras framförde vi flera synpunkter om hur olika system skulle drabba skolornas hyreskostnader.

För att möta upp allvarliga konsekvenser i det nya resursfördelningssystemet så ville socialdemokraterna att pengarna skulle gå till driftsnämnderna med möjlighet till omfördelningar istället för att pengarna skickas ut som en skolpeng direkt till varje skola.

Det förslaget var den borgerliga majoriteten tveksam till och verkade inte riktigt förstå vår oro. Men tillslut gick de med på en skrivning om att man KAN göra så.

Nu verkar det som att driftsnämnderna i Örebro kommer att hantera pengafördelningen till skolorna olika. En del driftsnämnder betalar ut pengarna som en skolpeng direkt till skolan medans andra driftsnämnder kommer att göra en omfördelning av pengarna.

När kommunledningen säger att ingen hade förstått att det kunde slå så hårt är det alltså inte sant. Däremot var det många turer inför beslutet och jag är inte helt säker på att majoritetens egna ledamöter förstod vilket av alla förslag som de verkligen röstade på.

Bilden av skolan i media – del i Örebros lokala skolrådslag

Är nyss hemkommen från en föreläsning med forskaren Matilda Wiklund.

Matilda pratade om sin avhandling och bilden av skolan i media. Hon visar att media (forskningsobjektet var DN ledare och DN debatt) under en rad år framfört en ganska ensidig bild av skolan. Det är också den bilden som fått genomslag i den politiska debatten.

I anslutning till föreläsningen hölls en paneldiskussion där bland andra Na:s ledarskribent Ola Ström och elevrådsordförande Alesia Goncharik deltog. Dessutom fanns socialdemokraternas Lena Baastad och kristdemokraternas kommunalråd Lennart Bondeson med.

Det blev en intressant diskussion om den förenklade skolpolitiska debatten och alla paneldeltagare efterlyste en mer nyanserad bild av den svenska skolan. En diskussion som moderatorn Björn Sundin lyckades hålla i på ett bra sätt och som innebar en bra avvägning mellan skratt och mer brännande ämnen.

Mest glädjande var Ola Ströms kritik mot att skoldebatten blivit för ”nytto” inriktad och undrade vart socialdemokratins bildningsideal tagit vägen. Även kristdemokraten Lennart Bondeson uttryckte en viss oro över socialdemokraternas centrala svängning i skolpolitiken.

Föreläsningen var ett led i vårt lokala skolrådslag som bedrivs delvis på tvärs med partets centrala skolrådslag. Socialdemokraterna i Örebro tycker det finns en poäng att stanna till lite vid diskussionen om skolan uppdrag och vad kunskap egentligen är innan vi börjar formulera vad vi tycker om betyg och annat.

Just nu håller vi på att arbeta fram ett skrivet lokalt rådslagsmaterial. Efter jul kommer första delen i det materialet ut för allmän beskådan och för att reagera på, tycka till om och skapa diskussion. Den första delen handlar om den grundläggande diskussionen, nämligen synen på skolans uppdrag och synen på kunskap.

Jag läste igenom första utkastet igår och tror det kommer att bli jäkligt bra helt enkelt. Nu ska vi slipa lite och se om folk förstår vad vi menar innan det trycks upp. Senare under nästa år kommer andra delen av rådslaget ut, då fokuseras det mer på skolan i Örebro och dess konkreta utmaningar – i litet och stort.

Föreläsningarna och de öppna mötena kommer att fortsätta under hela nästa år. Hoppas vi ses där!

Har papporna ingen egen roll för sina nyfödda barn?

Jag pratade med en gravid vän som igår varit på föräldragrupp. Med sig får de båda föräldrarna lite blandat material – bland annat några tips till mamman och några tips till pappan.

Först upp på tipsen till mamman står – att hon ska ta tillvara tiden med den lilla nyfödda, den är ju så kort. (Dessutom ska hon försöka påverka pappan att ta ut sina pappadagar, inget om delad föräldrapenning.)

Först upp på tipsen till pappan står – var inte orolig, sexet kommer tillbaks. Här var det inget om att ”ta tillvara tiden med den lilla nyfödda” för den är ju så kort.

Det känns lite unket - utgår våra barnmorskor från att dagens blivande pappor främst funderar kring sex? Utgår de dessutom att det är mamman som ska pappan att vara hemma?

Dessutom tillade min vän att all information de så här långt fått om att bli pappa enbart handlat om mannens uppgift att underlätta livet för den nyblivna mamman, ingenting om hur papporna själva kan skapa en nära relation till sina nyfödda barn eller det delade föräldraskapet.

Jag blir uppriktigt förbannad.

Kommunalrådet Rasmus Persson finns nu på Youtube

Någon har redan lagt ut sekvensen med bibelciterande kommunalrådet Rasmus Persson på You Tube.

Det jag tycker är märkligast med hela tilltaget är att han måste ha förberett sig innan frågan ska upp på kommunfullmäktige och sonika letat fram tre olika bibelcitat som fördömer homosexuella.

Man kan ju undra varför han där emellan inte kommer på att inlägget inte är så klockrent i praktiken som det måste ha framstått i hans huvud.

Att han dessutom totalt slår ifrån sig den kritik som finns mot att kommunen samarbetar med Frälsningsarmén och inte ens svarar på frågan gör inte saken bättre.

Här finns Frälsningsarméns etiska dokument  och som diskussionen handlar om.

Själv tycker jag att de etiska riktlinjerna är mycket märkliga och förändrar min bild av hela Frälsningsarmén – till det sämre. De rör sig i tassemarker som knappt ens Livets Ord bekänner sig till.

Det finns andra vanliga medborgare som reagerat på Frälsningsarméns etiska riktlinjer, här är ett exempel.

Men kommunledningen tycker inte att kritiken är värd att ens fundera på. De menar dessutom att Murad Artin som skrivit interpellationen ska skämmas. Jag som trodde att kommunaldemokratin innebar att man fick ställa frågor utan att skämmas.

1% av svenskarna äger 40% av tillgångarna

För en del låter det kanske som socialistisk skrämselpropaganda – men det är SvD som beskriver Sverige idag.

Samtidigt har vi regeringen Reinfeldt som minskar skatterna för de som tjänar mest och höjer avgifterna för de som har minst.

Arbetslösa och sjuka i har enligt borgerlig politik det alldeles för bra och borde få det lite jobbigare så de sliter bättre enligt principen ”hungriga vargar jagar bäst”.

(Lite märkligt är det att förespråkarna inte menar att samma principer gäller för de med stora tillgångar. )

För många förtida avsked

Det känns helt overkligt att partidistriktets ordförande Sören Larsson har dött. Han var en så otroligt levnadsglad människa som ÄR sitt guppande skratt, så det går liksom inte ihop i huvudet för mig. Det kommer ta tid för mig att ta in det.

Om två veckor ska partidistriktet fira 100 år med stort kalas och många gäster, bland annat gästas kalaset av Mona Sahlin. Det kommer att bli ett märkligt firande.

Det har varit för många förtida avsked av människor inom rörelsen. Nyligen Nisse och för inte så länge sedan var det den tidigare distriktsordförande Inger Lundberg. Människor som hade mycket liv kvar att göra.

Det känns ännu mer overkligt eftersom jag nyss träffat en liten nyfödd systerdotter – knappt ett dygn gammal. Jag är fortfarande uppfylld av den där vördnadsfulla och nästan berusande känslan av nytt liv.