Om jag orkade skulle jag skriva något om föräldraförsäkringen. Det blir säkert en annan dag.
Så länge hänvisar jag till Tommy Jensens inlägg.
He summs it up – så att säga.
Högerkoalitionen i Örebro – tillika kommunledning - vill göra varbergaparken till naturreservat – och det kan ju låta bra.
Men vad fan!
Jag har lust att klampa ner en våning här i rådhuset och på ett mycket aggressivt sätt fråga hur fan det nu ska gå att bryta upp boendestrukturen på väster i Örebro. De flesta som har tänkt någon tanke kring segregationen och våra stadsdelar vet att strukturen måste förändras i grunden.
Det finns säkert många många fler saker som kan göras för att förändra strukturen på det segregerade Örebro, men att göra Varbergaparken till Naturreservat är INTE ett av dessa. Istället försvåras nu åtgärder som är otroligt viktiga för ett hållbart Örebro.
Åt andra sidan så ser ju inte Staffan Werme (fp) det som ett problem att människor i villa bor i en änden av staden och att människor i hyresrätter bor i den andra änden…
När de stora miljonprogrammen byggdes var det andra värden som fanns i fokus än tätt blandat boende. Bostadsbristen skulle byggas bort och boendekvaliteten öka. Människor skulle få bostäder med el och vatten, det skulle släppas in ljus och barnen skulle kunna leka utan att behöva gå över bilvägar. Över tid har det som då var framgångsfaktorer skapat områden som är ganska isolerade och som brottas med problem.
Publicerat i Örebro kommun, Debatt, Högermajoriteten, Politik, segregation, Socialdemokraterna
Regeringens popularitet har dalat, opinionsiffrorna är kritiska, Björklunds lössläppta förhållande till sanningen avslöjas och i måndags sågade journalisten KG Bergström moderaternas Reinfeldt och Borg jäms med fotknölarna i morgon-TV.
Dagen efter publicerar moderaterna en debattartikel i DN som innehåller en tydlig flirt med främlingsfientliga väljare – om det är den vägen Moderaterna ska gå blir jag både rädd och upprörd.
Så pass upprörd att jag har svårt att argumentera på ett sakligt sätt.
Som tur är lyckas den fantastiska debattören Katrin Kielos återigen sätta tummen på spiken i Dagens Arena inlägg.
Vi kommer att se en smutsig valrörelse där moderaternas strategi uppenbart är att sno Sd:s väljare genom att gå samma väg.
Publicerat i Asylpolitik, Debatt, Främlingsfientlighet, Media, Moderaterna, Politik, Regeringen, Socialdemokraterna
[REV] Här är ännu en anledning att älska Sundhage.
Idag gick många fler än vanligt ner i fikarummet på rådhuset. Där firades nämligen OS-guld medaljören Pia Sundhage med tårta och presenter.
Som inflyttad Örebroare och tidigare tränare för KIF damer så var det många som ville gratta. Här med Gerd Engman ordförande i KIF Örebro och Lena Källström Örebros kommunchef.
Ps. Det finns fler som tycker att det är dags att ersätta Lagrell med Sundhage.
Publicerat i Örebro kommun, OS peking, Pia Sundhage
I kölvattnet av Björklunds återgång till trettiotalets disciplinskola börjar nu journalister att granska hans uttalanden och begreppsvärld.
Det är ganska märkligt att löpsedlarna inte fylls av feta rubriker när den ena efter den andra av Björklunds lögner avslöjas i Sveriges Radios repotageserie ”Kris i skolan?”
Med det inte sagt att socialdemorkatin återigen ska luta sig tillbaks och lämna skolans utveckling åt sitt öde.
Skolan är en av våra viktigaste områden och om fler barn och unga ska få möjlighet att utveckla ”sina bästa stämningars längtan” och om fler barn ska frigöras från ojämlika uppväxtvillkor - så finns många fighter kvar att vinna.
Men ingen tjänar på att analysen och åtgärderna domineras av en felaktig bild av svensk skola.
Publicerat i Björklund, Debatt, Media, Politik, Regeringen, Skola, Socialdemokraterna
Efter tips från min goda vän Kia måste även jag dela med mig:
Publicerat i Fredagstrams
Det är något med Staffan Werme – kommunstyrelsens folkpartistiske ordförande – och kvinnor med makt.
Det nyaste tilltaget är när han beskyller Handelskammarens VD Merit Israelsson för att gå i socialdemokraternas ledband då hon kritiserar kommunledningen med Werme i spetsen.
Han hanterar kritiken från Handelskammaren på ett minst sagt märkligt sätt och bemöter den som om Handelskammarens VD inte har en egen hjärna att tänka och reagera med.
Tidigare har han bland annat beskyllt City Örebros Stina Storm för det samma och när han tillträdde som ks-ordförande skapade han ju rubriker över hela landet då han tog vänsterpartiets Ylva Wessman i armen då hon kritiserade honom i kommunfullmäktige.
Själv undrar jag nu vad som kommer att hända på Örebro promotion, ska Staffan Werme visa ut Handelskammaren genom ett stadigt tag i Merit Israelssons arm?
I historien med flygplatsen har han dessutom lyckats balansera på gränsen till brott vilket Björn Sundin skriver om här. John Johansson skriver mer om turerna kring flygplatsen här.
Idag börjar båda mina barn ettan.
Den stora i första ring på Tullängen och den lilla i första klass på Navet.
Jag HAR fått lite åldersnoja.
Publicerat i Personligt
Främst funderar jag nu kring skolan och de utmaningar som finns.
Vad skulle krävas för att verkligen varenda unge får möjlighet att utvecklas och trivas i skolan, för att få med sig vidgade vyer och de kunskaper och färdigheter som man behöver i yrkesliv och samhällsliv.
Kan skolan på ett bättre sätt frigöra barnen från ojämlika uppväxtvillkor?
Jag tror inte att fler prov och betyg är lösningen på problemet, men om det hjälper fler barn och föräldrar att lita på att de får med sig de kunskaper de behöver från skolan så är jag beredd att överväga även det.
Men jag tror att det framför allt handlar om att skolan måste bli bättre på att utmana föreställningarna om framtiden och sina egna förmågor. Att elever på riktigt får med sig tron om att allt är möjligt och att ”jag kan” om jag verkligen vill.
Jag tror att mentorsprojekt liknande linje 14 och/eller nära samarbete med det omgivande samhället i form av föräldrar, näringsliv, forskare, idrottare, föreningsliv, konstnärer och annat är en av skolans viktigaste utmaningar.
Och då menar jag inte ett lojt ”safarisurfande” ute i ”den riktiga världen” utan ett verkligt samarbete med människor som vill skapa relationer och bidra med visioner och möjligheter.
Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för det?
Publicerat i Örebro kommun, Debatt, Politik, Skola, Socialdemokraterna
Om man ska tro det här så borde jag har gått ner ett par-tre kg de senaste veckorna.
Med ett jobb beläget mitt i stan där varenda butik skyltar med halva priset på rean och lite extra pengar i fickan - så har de här fötterna trampat en och annan kilometer extra.
Jag har fyndat en hel del som jag är riktigt nöjd med och som funkar inför hösten, både kläder och skor. Samtidigt har jag ökat på mina vuxenpoäng. För jag har bland annat införskaffat ett set med regn/vindkläder – de första jag ägt sedan jag var barn.
Bland alla bra köp så har jag gjort ett dåligt. Ett par walking eccoskor som var himmelskt sköna när jag provade dem i affären men som gjorde helvetiskt ont under tempopromenaden i skogen.
Publicerat i Personligt
Med tanke på Bondesons debattartikel i dagens Na kan jag inte låta bli att på bloggen publicera krönikan som jag skrev till Karlskoga Kuriren i fredags.
Nu pågår prideveckan för fullt i Stockholm och många tusen besökare trängs i tantolunden under de dagar som festivalen pågår. Min ena syster använder en stor del av sin semester för att samordna alla hundratals volontärer som arbetar för att få arrangemanget att fungera. Och jag är stolt – eller ”pride” – över att så många människor firar sin och andra människors rätt till kärlek.
Under de senare åren har fördomarna kring människors sexuella läggning till stor del mildrats i Sverige. Absolut vodka gör en särskild regnbågsflaska och bussarna i Stockholm är prydda med regnbågsflaggor, vilket bara är ett par exempel på företag som ser möjligheter att skapa ”goodwill” genom att stödja prideveckan. Far- och morföräldrar går i paraden tillsammans med brandmän och småbarnsföräldrar. Sådant skulle inte varit möjligt för några år sedan.
Som nära anhörig till en ”regnbågsfamilj” är jag medveten om hur mycket minskade fördomar och en positiv inställning betyder för möjligheten att leva fritt.
Jag har en stor släkt med många syskon och syskonbarn. Vi umgås nära och regnbågsfamiljen är bara en av alla andra familjer. För det mesta tänker ingen av oss på att de lever under särskilda villkor, de brottas ju med den vardag som alla andra par med två barn gör. Men så händer det då och då att något annat skymtar fram, något som man blir både ledsen och förbannad över.
För några veckor sedan var min elvaårige systerson med då RFSL i Örebro hade bjudit in till en politikerdebatt om synen på giftemål mellan människor av samma kön. Systersonen satt mest i ett hörn av lokalen och spelade gameboy och tycktes inte alltför intresserad av något politiskt samtal.
Men någon dag senare ställde han bekymrade frågor till min syster och hennes tjej om varför det fanns politiker som menade att två tjejer inte bör gifta sig för att det vore fel mot barnen. Själv skulle han ju tycka att ”det vore jättekul om de gifte sig”.
Oftast sker mötet med fördomarna i små undrande ögonkast ute på staden eller på semestern då de snabbt kramar om varandra. För egen del möter jag det mest i kommentarer som ”så länge de inte rör mig”. Som att närmanden från en person av samma kön skulle var mycket värre än ovälkomna närmanden från det motsatta könet.
Men kommentarerna blir färre och färre för varje år. På dagis och i våra skolor blir det allt vanligare med barn som växer upp där ena eller båda föräldrarna lever ihop med en partner av samma kön. Fler och fler människor möter regnbågsfamiljer i sin vardag och med tanke på hur snabbt synen på sexuell lägging och identitet har förändrats är jag full av hopp inför framtiden.
Och lite extra värmer det ju när släktens tonårsbarn pryder sina rum med budskap så som ”kärlek inte kön”.
Publicerat i Debatt, HBT, Karlskoga Kuriren, Kristdemokraterna, Media
Så är jag inne på min andra jobbvecka efter semester.
Förra veckan var jag helt ensam på plats. Den här veckan är det en till på plats.
Ännu har inte det där riktiga jobbtempot infunnit sig.
Känslan dröjer sig kvar vid min balkong. Inte nog med att blommorna överlevt, de verkar dessutom trivas för nu blommar det för fullt!
Publicerat i Personligt
