Opinion kan påverka

Använd er möjlighet till påtryckning och opinion. Ring till Israels ambassad på 08-52806500 och säg er mening.

Det är inte okej att ett demokratiskt land använder massiv militär makt som drabbar barnen och helt avvisar samtal om vapenvila.

Året som gått och året som kommer

Jag skulle kunna ägna bra många meningar för att beskriva året som gått utifrån samhällshändelser, ni vet - det brukar vara en del av ett år som som fastnar extra när det senare ska minnas. 2008 kommer nog i historien helt överskuggas av finanskrisen, men också av hemska barnmord och krigshändelser.

Men jag brukar använda dagarna innan ett nytt år till att fundera lite på mig själv, året som gått och det år jag vill ska komma.

Mitt liv brukar ha en förmåga att lösa sig. Inte så att jag är rädd för att jobba hårt eller ta tag i jobbiga saker, jag menar – jag har nog gått igenom minst lika mycket roligt och jobbigt som de flesta gör i sina liv. Men det brukar flyta på utan att saker tar allt för stora proportioner.

Men det här året har varit annorlunda. Det har varit ett ”slitvargs-år”. Inget har liksom kommit gratis, utan jag har fått staka ut vägen och satt ena foten framför den andra ett steg i taget.

Skilsmässan är förstås det som färgat året tydligast. Som vanligt är det tiden innan som är jobbigast. Hela första halvan av året tog mycket kraft. Hösten har mest gått åt till att hitta tillbaks till någon slags energi och lättvikt i själen.

Är extra stolt över att jag fortsatt vara rökfri under ett så tufft år och att jag samtidigt med hårt arbete lyckats minska dryga tio kilo i vikt. Dessutom har jag uppfyllt mitt förra nyårslöfte och ägnat mer tid åt/med mina vänner.

Året som började tungt slutar rätt bra och jag ser fram emot nästa år.

Om en månad går flyttlasset tillbaks till centrum och jag kommer därmed ”hem” igen. Jag ser fram emot eu-valrörelsen i vår. Och jag somnar igen med lätt upprymd förväntan inför nästa dag.

1. Jag ska lita på magkänslan och följa den. Även då det verkar dumt eller är jobbigt. Det blir alltid bäst i slutändan då.
2. Jag ägnar mycket tid med mina barn men jag vill uppleva mer tillsammans med dom. Och det ska finnas plats för mer trams och skratt.
3. Jag ska ta hand om min kropp så den också blir glad och skrattar.
4. Pengar. Jag ska bli en bättre vän med spara och umgås lite mindre med slösa. Målet är en ordentlig upplevelseresa med barnen om ett par år.

Kvällen ägnar jag tillsammans med hela min familj. Förutom mina egna barn innebär det mina föräldrar, moster och ”morbror”, fyra syskon och en drös älskade syskonbarn.

Vi samlas kring vår traditionella nyårsmeny med hummer till förrätt, oxfile till huvudrätt och friterad camenbert till efterätt. Vid tolv står vi på taket vid drottninggatan 45 och tittar på alla underbart vackra och efterlängtade fyrverkerier och skålar i barnchampange! (Skulle tro att vi dessutom hinner med några prestigefyllda matcher i Buzz.)

Vad är era förväntningar på nästa år?

Jag hoppas i alla fall att ni får en skön nyårsafton med alldeles för mycket god mat och ett riktigt gott nytt år!!!

Ring Israels ambassad och protestera

Jag har skrivit massor av trams här de senaste dagarna. Samtidigt pågår Israels tuffaste krigsinsats på fyrtio år, och hundratals personer i Gaza dödas. Insatserna fördöms och många reagerar starkt.

Många känner att de vill göra något men vet inte hur. Många gånger förr har kraftiga protester från omvärlden gett resultat, och det här kan var ett sådant tillfälle där du har möjlighet att vara en av dom som påverkar.

 Så här skriver SSU i ett pressmeddelande:

Israels senaste bombningar av Gazaremsan skördar på nytt oskyldiga människoliv. Över 345 palestinier har dödats och mer än 1400 har skadats. Krig och våld är aldrig en lösning på konflikter. Därför uppmanar nu SSU till handling genom ordets kraft. Slå en signal till Israels ambassadör och meddela din mening på 08-52806500.

Samtidigt kan ni ju passa på att maila Tobias Billström och säga ifrån att det är nog nu.

Det senaste uppmärksammade fallet nu är en tioårig pojke som ska utvisas till Palestina trots att han har släktingar i Sverige som han bott hos i flera år. Det går att gömma sig bakom massor av förklaringar och lagar men det duger inte. Det är helt enkelt inte rätt.

Oavsett ekonomiska kriser och stigande arbetslöshet så bor vi i ett av världens tryggaste och mest välmående länder. Men vi är inte bättre än på vilket sätt vi behandlar andra människor. Och nu står alltså landet Sverige inför att skicka en tioåring till Israels bombningar i Palestina. Liknande saker händer då och då. Det räcker nu!

Okej, ibland drar jag förhastade slutsatser…

Okej, jag har haft något emot den utan att riktigt ha någon anledning. Den har bara verkat så sliskigt söt att jag inte haft lust.

Men ikväll fick jag ge mig. Inför min hårdnackad dotter är det svårt att stå emot - särskilt som hon med sin snällaste röst säger att hon så gärna vill se den tillsammans med mig. (Hon har sett den flera gånger tidigare.)

Och den var söt. Men samtidigt riktigt rolig. Och jag förstår varför Mamma Mia gjort succé, både som musikal och nu som film. Jag får väl medge att jag kanske dragit lite förhastade slutsatser i det här fallet.

Den ofelbare

När Werme utan beredning ville ta beslut om att bryta avtalet med Länstrafiken protesterade (s) och (v) och krävde ett nytt kommunstyrelsemöte. (Vilket jag tidigare skrivit om här.)

I samband med det raljerade Staffan Werme en hel del över sossarnas krav på att det skulle finnas något underlag innan ett så stort beslut fattades.

Igår var det dags för det extra kommunstyrelsmötet. Na beskriver hur de styrande politikerna backar. Skälet är att det är oklart vad som skulle hända om Örebro kommun sa upp avtalet med Länstrafiken.

– Rättsläget är oklart. Det kom våra tjänstemän fram till, säger kommunstyrelsens ordförande Staffan Werme, fp.

Na:s reporter Emma Patel frågar då Staffan Werme om dom var på väg att ta ett förhastat beslut för två veckor sedan:

– Nej, det tycker jag inte. Skillnaden mellan dagens beslut och det som skulle ha tagits för två veckor sedan är marginella.

Werme vidhåller alltså att beslutet kunde ha fattats trots att tjänstemännen menar att rättsläget är oklart (och alla andra undrar vad fasen som skulle ha hänt med vår kollektivtrafik under tiden).

Dessutom kan han som vanligt inte låta bli att skjuta besvärande frågor ifrån sig, utan passar på att ge sina majoritetskamrater en känga:

Har ni varit oense inom den politiska majoriteten kring denna fråga?
– Det har funnits olika nyanser. Några har varit mer villiga än jag att säga upp avtalet och några har tyckt tvärt om.

Det är nog ingen som tror att det var någon annan politiker i majoriteten som försökte driva igenom en uppsägning av konsortialavtalet utan beredning. Eller att ärendet ens skulle ha varit uppe på dagordningen för två veckor sedan om det inte var Werme som krävt det. Men det hindrar inte Werme från att peka åt andra håll.

Alla ciat är hämtade ur Na:s artikel.

Snorpapper och Henry VIII

Fasen vad tråkigt det är att vara sjuk. Har legat på soffan hela dagen helt ensam hemma. Det finns stunder sådant är skönt – idag har det bara varit tråkigt. Och jag mår verkligen skit.

Har sett en bra film i alla fall – Henry VIII. En 3 timmar lång miniserie för TV med riktigt bra skådisar. Helena Bonham Carter gör den colaste Anne Boleyn jag någonsin sett. Framför allt blir hon rätt mänsklig och inte riktigt så beräknande som hon brukar framställas i berättelserna.

Men Ray Winstones Henry går inte heller av för hackor. Han ÄR Henry och lyckas även få en gravt överviktig och åldrande kung att verka hyfsat attraktiv.

Förutom att det är välspelat så följer det dessutom historien ganska troget utan massa onödiga krusiduller – det är tillräckligt blodfullt ändå. Fast som vanligt får man mer följa Henrys kärleksliv och besvär med att få en arvinge och nästan inget om honom som regent. Jag saknar att den spännande utrikespolitiken omkring alltihop inte finns med i någon större utsträckning.

Fast egentligen borde man sätta sig framför någon av Elisabet-filmerna direkt efter och låta historien fortsätta med Blodiga Mary, Jungfrudrottningen och Maria Stuart. Snacka om girlpower och absurda religionskrig. Vem skulle ha yttersta makten i England - påven eller drottningen?

Nu är julen slut!

Jag skulle vilja göra något roligt med skrotan men jag får helt enkelt  inse att soffan är rätta platsen för min snoriga näsa och febriga panna.

Tog i lite för mycket och städade bort det mesta av julen. Det gick väl rätt fort, skulle mina systrar utsända av julmaffian, svara. Men nu är det ju så att hela världen inte tycker att man måste ha spelande elvistomtar och neonblinkande julljus överallt för att fira jul. ( Ja – jag vet att släktens barn och vuxna är av en annan åsikt.)

Jag har trots allt städat bort julgran, adventsljusstake, juliga fruktkorgar, sisådär åtta tomtar och adventsstjärnor i fönstren. De svarta julgardinerna och ljusbollarna får hänga ett tag till.

Nu är julen helt enkelt slut på Landbotorpsallén 42 men ljusgirlander på balkongen funkar hela vintern. De får stanna tills jag flyttar om en månad.

Nu är det ryggläge och kontemplation kring året som gått som gäller – i alla fall i ett dygn ungefär. Längre går inte, då blir jag galen. Jag har ju massa lediga dagar att använda!

Dessutom behöver jag rensa – nästa måndag ska jag ta en storvända till tippen med grejor som ska bort innan flytten.

Borde nog lägga ut en del på blocket ocskå. Någon som vill ha sex björkstolar med hög rygg och vit klädd sits? Eller kanske något bord till köket? Jag har ett stort och tungt som fan, massiv björk - Norden från Ikea - 230 cm utan iläggsskiva – 3 m med. Den som hämtar grejerna utan att jag måste hjälpa till att bära, får dom.

Spotify-tips

Det finns så mycket så ibland bara måste jag dela med mig av tips så att ni kan kolla in själva sedan:

”You go to my head” med Marlene Dietrich. Helt underbar!

Andra som är rätt charmiga på något vis är ”Tymps” med Fiona Apple eller ”Overkill” från Scrubs. För att inte mysa till för mycket kan ni oxå lyssna på ”The dread” med Takida.

Allt finns verkligen – högt och lågt, gammalt och nytt. Hur sjutton ska man få något vettigt gjort – som tex att komma i tid till den snoriga dejten med John Blund?

In my face

Lääänge har det funnits där. Precis bakom mig i flera veckor, smygande och oroväckande, låt mig jobba klart, fira jul, skrotans födelsedag.

Men nu är den här, right in my face. Bokstavligt talat. Förkylningen har satt sig i hela nyllet. Och huvudet. Och axlarna. Det är nog riktigt synd om mig faktiskt.

Vilken tur att jag är ledig och redan har bullat upp med filmer och böcker. Fast det är dåligt med superlena näsdukar.

Nu är frågan, Scrubs en stund och sedan bädda ner mig och läka eller ska jag välja en sen natt och någon av filmerna: Arkiv X eller Henrik VIII?

Jahve, Gud eller Allah – i grunden är det ju grenar av samma religion

Visst undrar man hur länge det ska få hålla på?

Jahve, Gud eller Allah – egentligen är det ju bara olika grenar av i grunden samma religion.

Jag undrar ofta hur tron kan vara källa till så mycket självrättfärdigande, ondska och förföljelse.

Visst handlar det om annat också – makt, vatten, mark, politik och hämnd. Men under alltihop ligger religionen och tusenåriga konflikter och gror.

Jag har mycket liten förståelse för hur tron på tomten, vättar, gud eller jahve ska vara skäl nog att döda varandra.

Jag tycker alltid att det är obehagligt när människor försöker hävda att det bara ska finnas en sanning och gör vad de kan för att tysta eller utplåna andras sanningar.

Det spelar ingen roll om det handlar om religion, politik eller om det är något som sker i ett klassrum eller ett hem. Vi har alla olika sätt att se och uppfatta världen och vad vi vill ska hända med den.

Att lyssna på varandras hopp, oro, drömmar och funderingar är ju bland det mest spännande som finns.

Samtidigt är det ju lätt att sitta här i en skön soffa, med kylen full av mat och trygga ungar och tänka om människors värde.

Om det var jag därute och mina ungar som var hotade skulle det antagligen inte vara ett dugg svårt att höja ett gevär eller spränga en granat, oavsett vem som stod ivägen eller vilken gud den vigde sig åt.

Wermes osunda utfall mot kritik

Staffan Werme förnekar sig inte, som vanligt slår han ifrån sig all slags kritik med alla medel han kan. I dagens Na går han så långt att han påstår att hyresgästföreningen och sossarna ljuger. I ett svar på en insändare skriver han:

Tack för att du ger mig möjlighet att rätta några av de osanningar som de båda broderorganisationerna hyresgästföreningen och socialdemokraterna nu sprider.

Han fastslår tvärsäkert att :

Det beslut som nu tagits – - -  inte kommer att innebära några höjda hyror för någon hyresgäst. Strandningen är mer ett exempel på när hyresgästföreningen driver partipolitik istället för att ta tillvara medlemmarnas intressen.

Jag har sagt det förr och säger det igen. Något är inte riktigt som det ska med kommunstyrelsordföranden i Sveriges sjunde största stad. Man behöver inte vara Einstein för att förstå att om bolaget ÖBO ska generera mer vinst till kommunen så kommer det att påverka hyresgästerna.

Höjda avkastigskrav på det kommunala bostadsbolaget ÖBO kan finansieras på tre sätt:

1. Att höja hyrorna på mellan 7-9%. Vilket också skulle innebära höjda hyror för alla örebros 60 000 hyresgäster eftersom de privata fastighetsägarna då skulle höja i samma nivå.
2. Att dra ner på underhållet med omkring 20%. Jag kan nog radda upp ett antal hyresgäster som direkt skulle tycka att det är ett problem, dels eftersom underhållet behövs och dels eftersom det skulle förvärra jobbkrisen.
3. Att finansiera det höjda avkastningskravet genom försäljning av lägenheter. Om ÖBO ska dra in 34 miljoner på reavinst så är det en helvetes massa lägenheter som måste säljas.

Oavsett vilket sätt som avkastningen ska finansieras på så är det hyresgästföreningens medlemmar som drabbas. Liksom alla andra hyresgäster som inte är medlemmar i organisationen.

Faktum är att Staffan Werme vill nalla pengar av ÖBO:s hyresgäster för att finansiera kommunal verksamhet med dom.

Och istället för att ta till sig något av kritiken och människors upprördhet över beslut han fattar så höjer han rösten åt alla som förmedlar kritik som om han var någon slags medeltida fogde. Eller ännu hellre – så klumpar ihop alla kritiker som sossarnas hantlangare.

Han har agerat på samma osunda sätt i alla slags besvärliga ärenden, allt ifrån när han tog ett stadigt grepp om Ylva Wessmans arm i kommunfullmäktigesalen då hon kritiserade honom till när han slår ifrån sig kritik från handelskammarens vd genom att påstå att vd:n går sossarnas ärenden.

Det sättet att fungera kan förstås (om än inte accepteras) när det handlar om små barn i sandlådan men det kan varken förstås eller accepteras när det handlar om kommunstyrelseordförande i Sveriges sjunde största stad.

Alver, rustningar och amerikanska vampyrer

Tänk att han kunde få till en så fantastisk film som ”Sagan om ringen”. Till och med ett fantasyfreak som jag gillar filmen mer än böckerna.

Och jag är en sucker för fantasy.

Tolkien har ju förstås sin självskrivna plats som fantasyförfattare, men egentligen gillar jag Raymond E Feist och hans serie ”Ormkrigskrönikan” bäst. Men det finns många bra serier. ”Paksenarrion – fåraherdens dotter” eller Terry Goodkinds ”Sanningen svärd”.

Det finns några riktigt bra författare bland fantasygenren, sådana som är skickliga både på att väva samman en berättelse och på att använda språket. Däremot har jag aldrig riktigt fastnat för Eddings – för tamt på något vis och helt ointressant språk.

Tidigare under dagen tittade jag och dottern på Narnia – prins Caspian. Den filmen är riktigt bra. Bättre än den första och alldeles för snygga stridsscener för att vara en barnfilm. Men hon gillar det och jag är glad att få se något annat än ”sjung och dansa”.

Böckerna om Narinia är ju hyfsat välskrivna men trots det fastnade jag aldrig riktigt för dom. Med Aslan i täten blev det lite för kristet för att jag ens som barn skulle gilla det fullt ut.

Vilket inte vill säga lite eftersom de flesta fantasyböcker har ganska gott om den kristna myten i sig. Men det balanseras å andra sidan glatt upp av alla alver, orcher och magiska riter så jag brukar ju kunna leva med det.

Jag gillar allt det där med svärd, rustningar och våld och förutom fantasy eller storfilmer som tex Troja så stoppar jag gärna in gamla gothfilmer i dvd:n. Filmer som The Crow, Underworld och Strange days.

På tal om Goth, i början på nittiotalet gick det en TV-serie om några vampyrer (jag tror det utspelade sig i New York) och en underground-klubbvärld. Är det någon som kommer ihåg vad den heter? Jag minns att jag tyckte att det var skitbra och jag skulle gärna få tag på den och se den igen.

Nu väntar jag ihärdigt på ett ”Spotify” för film. Jag skulle glatt betala flera hundra i månaden till ett sådant. I alla fall om jag fritt fick botanisera bland filmer på samma sätt som det går att göra med musiken och se på det när jag själv ville. Det borde väl komma snart?

Dagens bästa – minska midjemåttet och lös energikrisen

Hahaha. Här kommer dagens bästa.

Plastikkirurg i Kalifornien gjorde diesel av kundernas dyrt betalade fettsugningar och körde sin bil på det.

Nu kan vi operera bort vårt överflöd och samtidigt hjälpa miljön på traven – det låter som mänsklig utveckling på hög Hollywood nivå.

Men vafan – jag är inte knusslig – jag är på!

Med en sådan lösning skulle jag ju dessutom ohejdat kunna frossa i min julrests-favvis: Man stoppar en rejäl skiva julskinka och många skivor av någon bra julost mellan två rostbröd. Grillar det i våffeljärnet (man måste trycka ihop och meckla lite men det blir bättre och knaprigare än i smörgåsgrillen) och sedan när osten börjar sippra ut stoppar man i en klick amerikansk hamburgerdressing. Det låter inte som värsta höjdaren men alla som någonsin käkat toasten är sålda för all framtid.

Så har det varit jul och födelsedag igen

Nu är julen gjord och skrotan hurrad och firad på sin sjuårsdag. Paketen öppnade och det värsta stöket undanplockat.

Sonen har tagit sig hem till sin pappa och de andra syskonen i den familjen. Under eftermiddagen åkte skrotan med sin far för att fortsätta firandet ett par dagar till hos farmor i Vadstena.

Två veckor till av ledighet. Ser fram emot långsamma dagar med barnen. Skridskoväder, biokvällar och långpromenader. Helt jäkla underbart!

Men nu är det bara jag, katten och seriöst slappande i soffan. Kanske ska jag masa mig iväg lite senare på kalkonmiddag och spelkväll, eller så ligger jag bara kvar här och myser - jag har inte bestämt mig ännu.

Hoppas att ni också haft en skön jul. =)

[REV]

Det blev kalkon och TP och Buzz och godis och ost och allt möjligt annat. Den senaste veckan har jag ätit så otroligt mycket. Jag har känt mig konstant proppmätt och ändå ätit snart igen.

Den krympning som har gått så lätt under hela hösten har troligtvis fått ett rejält avbräck. Dagarna fram till nyår blir det nutrilett för hela slanten, kanske kan det kompensera något av all mat, julmust och godis som klämts in under veckan som varit.

Tänker inte ens ställa mig på vågen för att kolla förrän nyår, då nollställer vi och så börjar nedräkningen igen.

GOD JUL!

Ni som känner mig vet att jag är dålig på det här med julkort – men här kommer ett från oss alla till er alla:

Allt och inget

Redan sedan länge var den här dagen inplanerad som den jag behövde göra: absolut ingenting! Imorgon kommer donnan hem igen och då blir det jul igen för hela slanten men idag är det paus från glögg och julsånger.

Så helt enligt planerna har jag legat i soffan och Spotifysurfat hela dagen, käkat dygnsmjuka ostbågar (så är dom allra bäst) och slagits med sonen om plockmatsresterna från gårdagens tjejfest.

Gud vad jag älskar Spotify! Har gått igenom en hel del tips och har nog hittat några fler favoriter. Anti-Flag är helt klart en av favvisarna.

När jag skumlyssnar mycket olika musik på en gång så blir det ganska uppenbart vad det är jag gillar mest – det där som tilltalar mig direkt när jag hör det.

För den där direkta upplevelsen är trummorna är viktiga, hårda som fasen vill jag ha. Gitarren skitig och rösten skön.

Inget growlande – det kan vara hur fantastisk och klockren musik som helst men när det börjar brölas gillar jag det inte fullt ut. Det får gärna vara något överraskande i musiken eller lite humor.

En del musik växer allt eftersom jag skapar en relation till den. Musik som kanske inte bara tar mig så där på studs, men som efter trettio lyssningar fortfarande blir bättre. Och en del av det jag nosat på idag vet jag ännu inte om det kommer växa eller bara vara okej. Men jag hittar fasen ingenting tungt och bra med brudar – det borde ju finnas någon mer än Courtney Love.

Men man hittar mycket roligt och skumt också, dagens roligaste är ”Darken my fire – a gothic tribute to Doors”.

Här är lite gott och blandat av gamla darlings och nya bekantskaper från dagens skörd.

Nemi är bäst

Ännu en dag med Wermes öppna ledarskap

Här om dagen sitter sossarnas kommunstyrelsegrupp i Örebro och förbereder inför KS en timme senare. På bordet är det lagt ett ärende om att Örebro kommun vill säga upp konsortialavtalet med Länstrafiken.

Ingen handling, ingen beredning, ingen bakgrund – bara ett beslutsärende på bordet.

Gruppen blir ganska orolig över att kommunledningen ännu en gång vill driva igenom ett stort ärende utan någon som helst underlag eller beredning.

Med anledning av detta ringer sossarna direkt från mötet till Länstrafikens ordförande och undrar om han vet vad det handlar om och vilka konsekvenser det kan få. Han har inte (och ingen annan heller som är ansvarig för frågan) överhuvudtaget hört talas om att en av de största delägarna står beredda att inom en timme fatta ett sådant beslut.

Att få till ett avtal med tolv kommuner och ett landsting om hur kollektivtrafiken ska finansieras är inte alltid helt lätt. Att säga upp ett gällande avtal utan att någon av de andra avtalsägarna ens är informerade om det, är inte bara dumt utan fullkomligt respektlöst. (Dessutom kan det få rätt stora konsekvenser för de medborgare som reser kollektivt både inom Örebro och mellan Örebro och andra kommuner.)

På själva KS lyckas dock (s) gruppen få Werme att vänta med beslutet till ett extra KS i slutet av december för att tills dess få fram mer underlag och mer kunskap om vad det praktiskt skulle innebära att säga upp avtalet.

I Na idag har Werme mage att få det att låta som att det är resten av länets kommuner som inte tar med honom i diskussionerna. Det är märkligt att kommunstyrelseordförande i Sveriges sjunde största stad alltid tycker att hans absurda beslutsgångar är någon annans fel. Jag tycker dessutom att det är riktigt obehagligt.

I och med det här inlägget har jag antagligen avslöjat mer än vad jag borde, för när kritik når fram är risken att Werme slår bakut och att det blir ännu fler tokiga beslut. Men jag blir så jäkla förbannad och man ska inte behöva stryka en kommunstyrelseordförande medhårs av rädsla för barnsliga låsningar.

Hur man snabbt känner sig hundra år äldre

Det är ingen som kan dissa en så hårt som sin egen tonåring.

Jag:

Sitter för någon vecka sedan med en kompis med liknande musiksmak som mig och tipsar då om Scars on Broadway.

- Det är han från System of a dawn, säger jag.

Sonen:

Som sitter brevid, blänger på sin mor så som bara en tonåring kan blänga och suckar trött.

- Down. System of a dOwn, mamma…

Aoutch!

Föredetta fruars klubb eller en date med Wincott

Ni kanske minns att jag här om dagen bloggade om min frikortslista. Nummer två på denna lista var den amerikanska kultskådisen Michael Wincott.

Som av en händelse får jag idag veta av min (numera) f.d. ”fru” Jenny att denne, samma Michael Wincott var på hennes jobb för ett tag sedan i samband med Stockholm filmfestival.

Och hon som kallat mig sin fru hade alltså ingen aning om att denne man var min mr dreamy – hur fasen kan hon ha missat det!!!

Tolv år av total blindhet?

Hon får alltså inte kalla sig min fru längre – inte förrän hon fixat en ny date med denne man. Han ska tydligen vara en del i landet framåt i tiden eftersom han håller på och skriver en svensk film med Rafael Edholm (f.d. frugans frikort) och dessutom ska spela en av huvudrollerna.

Så nu är det upp till bevis om vi ska bli sams - hon är för fasen restaurangchef på ett företag inom Stureplansgruppen.