I slutet av landstingets budgetdebatt förra veckan kom det fram att (fp), (kd) och (m) vill sälja landstingets folkhögskolor. Något som den borgerliga landstingsoppositionen inte skrivit om i sin budget.
När frågan i och med ett inlägg från kristdemokraterna väl fått uppmärksamhet krävdes det ganska mycket för att få klara besked från (fp) och (m) att även dom stod bakom förslaget om att sälja folkhögskolorna.
Örebro län har relativt låg utbildningsnivå och en av våra viktiga utmaningar är att få fler att utbilda sig. Folkhögskolorna är ett viktigt kompliment till den utbildning som erbjuds i kommunerna.
Folkhögskolorna jobbar lite annorlunda än det ordinarie skolsystemet och fokus ligger på folkbildning, att lärande är viktigt för att förstå sig själv och sitt sammanhang och att förstå samhället och bli en deltagande medborgare. Genom folkhögskolorna är det många som aldrig lyckades avsluta sin gymnasieutbildning i det ordinarie skolsytemet som har fått en gymnasiekompetens och som kan söka vidare till universitet. Andra har yrkesutbildat sig på sin folkhögskola.
Örebro läns landsting äger Fellingsbro folkhögskola och Kävesta folkhögskola. I vårt län finns också fler folkhögskolor med andra huvudmän som också är viktiga för vårt län.
Kävesta folkhögskola har en tydlig kulturprofil med inriktining mot musik och dans. Skolan startades 1873 och är en av landets äldsta folkhögskolor. Fellingsbro folkhögskola har en tydlig profil mot funktionsnedsättningar samt har yrkesutbildningar inom området. Mest kända är kanske teckenspråkstolk- och dövblindteckenspråkstolkutbildningen samt baskursen i teori och praktik som vänder sig till studerande med Asbergers syndrom.
Våra folkhögskolor är några av landets mest attraktiva med många fler sökanden än det går att få plats med, har välskött ekonomi och har lätt att rekrytera ny personal.
Jag tycker att det finns ett värde att vi gemensamt äger en del av våra viktiga samhällsfunktioner och att vi politiskt kan vara med och utveckla verksamheten. Jag tycker inte det är bra om alla viktiga skolformer drivs i privat regi.
Och så lite historik. De första folkhögskolorna bildades redan 1868, medan de första studieförbunden tillkom i början av 1900-talet. Folkhögskolor var en av landstingens verksamheter redan innan vården blev landstingets stora verksamhet.
Det bekanta begreppet ”fritt och frivilligt” myntades av 1944 års folkbildningsutredning. Utredningens betoning på ”demokratisk fostran” hade naturligtvis en påtaglig aktualitet genom framväxten av de totalitära rörelserna under 1900- talet och det nyss avslutade världskriget.
I dagens mångkulturella Sverige, och med ett ordinarie skolsystem som allt mer släpper taget om demokratisk skolning, och en tilltagande övervakning i samhället fyller folkhögskolorna fortfarande en viktig funktion.
Och jag vill verkligen att landstinget står som garant för en långsiktighet och en politiskt och religiöst obunden folkhögskola som är tillgänglig för alla.
