Vanmakt när de sämre lottade inte bjuds in till skördefesten

I dagens Na skriver Ola Ström i sin ledarkrönika om miljarderna som kan rulla till välfärden tack vare den goda tillväxt vi har i landet.

Under de tidigare tolv åren har socialdemokraterna bedrivit ett mycket aktivt arbete för att rädda en långsiktigt hållbar ekonomi och lägga grunden till en god tillväxt.

Det arbetet har varit mycket framgångsrikt och internationellt uppmärksammat.

När globaliseringen krävde en stor omställning av arbetsmarknaden gjorde de svenska trygghetssystemen att de fackliga organisationerna var med och drev på en viktig omställning, istället för att till varje pris rädda varje enskilt jobb.

Omställningsarbetet innebar att de svenska företagen mycket väl klarade att ställa om till den nödvändiga tekniska utvecklingen. Men det innebar också att väldigt många arbeten inom industin försvann. Arbetslösheten blev stor.

Tiden med stor arbetslöshet använde den socialdemorkatiska regeringen för att utbilda våra medborgare. Kunskapslyftet infördes och platserna till högskolan ökade drastiskt. Arbetet gav resultat och underlättade för Sverige att ställa om till en mer kunskapsinriktad arbetsmarknad.

Det har pågått ett intensivt arbete av socialdemokratiska regeringar för att Sverige idag ska kunna befinna sig i den goda tillväxten om Ola Ström skriver om och som innebär att investeringar och arbetstillfällena ökar.

Samtidigt har det i perioder smärtat djupt i socialdemokratiska politiker när man kraftigt skar i de offentliga utgifterna i mitten på 90-talet. När man hårt hållig i plånboken och inte gjort alla välfärdssatsningar som man velat.

(Samtidigt som man faktiskt lyckats fortsätta bygga ut föräldraförsäkringen, ökat kvaliteten i förskolan och gjort stora investeringar i teknikskifte och mycket mycket mer.)

Nu äntligen har många års smärtsamma och viktiga arbete gett resultat – nu äntligen skulle det finnas ett större utrymme för kvalitetsförbättringar inom välfärden.

Istället vinner de borgerliga partierna valet 2006.

När Sverige har ett bättre ekonomiskt läge än kanske någon gång tidigare så görs försämringar för de som har det sämst. Miljöarbetet förlorar mark och i kommunen minskar satsningar på förskolan och arbetet för att bryta upp orättvisa skillnader i staden stannar av.

Det är vad som är mest smärtsamt med valförlusten 2006.

Det finns en stor vanmakt i insikten att det är Reinfeld och hans rika komisar som får skörda frukterna av de senaste årens arbete – och att de medborgare som inte är lika lyckligt lottade helt enkelt inte är inbjudna till skördefesten.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s