Vilka föräldrar vill betygssätta sina sjuåringar?

Vilka föräldrar är det som tycker att det är bra att 7-åringar får betyg i skolan?

Vems mormor eller farfar är det som vill se det skriftliga betyget på sina små barnbarn?

Jag undrar på riktigt.

I höst när min lekistjej börjar skolan kommer det antagligen vara så illa att hon får betyg med sig hem som i skrift beskriver hur väl hon lyckats prestera.

Hon kommer att ha sjuåriga kompisar som frågar vad det står på hennes papper och som jämför sig med varandra. SÅ medvetna är dom i den åldern.

Att hålla isär skriften på betyget med vem man är som person är däremot inte lätt. Det är det inte ens för vuxna som får dåliga omdömen på sina utvecklingssamtal på jobbet.

Jag är så jäkla ilsken och ledsen och hoppas verkligen att föräldrar nu förstår vad regeringens nya skolpolitik handlar om.

Varför vill de borgerliga politikerna att deras barn ska gå i en skola de själv aldrig skulle vilja gå i?

Här finns fler kommentarer av Lena Baastad och John Johansson.

Annonser

7 responses to “Vilka föräldrar vill betygssätta sina sjuåringar?

  1. Helt rätt av regeringen! Betyget är ett kvitto på att man anstränger sig för att göra så mycket som möjligt av sin skoltid, en chans som aldrig kommer åter i hela livet. Som förälder borde du uppskatta möjligheten att kunna se hur det går för ditt barn i skolan på ett mer objektivt sätt än tidigare.

    Det har naturligtvis inget att göra med ens människovärde, eller vad det är du nu försöker få det till. Betyget mäter prestationen i skolan, inget mer. Du ser säkert inget problem i att barnen tävlar i olika lekar på gymnastiken, men så fort det handlar om att använda hjärnan snarare än armar och ben är det plötsligt fult?

    Ni sossar har ägnat det senaste decenniet åt att förstöra skolan, en politik som jag själv blev offer för, och som nästan dödade mitt intresse för att läsa vidare. Allt skulle plötsligt ske på de svagaste elevernas villkor, ingen fick sticka ut. Det är inget jag önskar någon framtida generation.

  2. Som förälder har jag en väldigt god insyn i hur det går för mitt barn i skolan. Tillsammans med lärare och annan personal på skolan görs utvecklingssamtal där man stämmer av olika moment i skolan. Därefter görs utvecklingsplaner som noga följs upp.

    Så har det sett ut för min 15 åriga son under alla år och för min dotter i lekiskåldern började ordentliga och givande utvecklingssamtal redan på förksolan. Jag vill som förälder gärna ta del av mina barns vardag.

    Båda mina barn är nyfikna och vetgiriga och har lätt att lära sig och har så här långt i huvudsak haft lärare/ personal som uppmuntrat det och hjälpt dem vidare vilket gjort att de fortsatt att gilla ksolan. På något område har de haft det lite svårare och då har de fått hjälp och stöd för det. Jag har som förälder mött en skola som är betydligt bättre än den jag själv gick i och där vuxna blundade för att barn blev slagna i korridorer eller att barn är olika och därmed lär olika.

    Men om man vill betygssätta barn och tro att det ökar lust till lärande eller kunskaper som sådan så har man själv en mycket begränsad kunskap om pedagogik och vad som skapar en positiv miljö för lärande, både för gruppen och individen.

    I den ena internationella rapporten efter den andra ligger svensk skola och dess resultat i topp. Det finns ett fåtal områden där vi inte är bland de allra främsta. Och även då är vi långt framme.

    En av de viktiga frågorna med skolan är vad man menar att skolan ska ge för kunskaper. För att tillexempel klara ett arbetsliv behöver man ofta kunna hantera komplexa situationer och för att kunna ta en aktiv del i samhället som medborgare behöver man ha blivit tränad i delaktighet och inflytande.

    Det som kallas fakta förändras ganska ofta och en av de viktigaste kunskaperna i dagens samhälle är att lära av och lära nytt. Det gäller även ”fasta” ämnen så som fysik och kemi.

    En av de bärande frågorna är: Ska barn och unga enbart läras upp och anpassas till ett samhälle som redan finns eller ska de fostras i förmågan att tillsammans med andra skapa något nytt?

  3. ”Det har naturligtvis inget att göra med ens människovärde, eller vad det är du nu försöker få det till.”

    Och det kommer barnen förstå hur då?

    ”Du ser säkert inget problem i att barnen tävlar i olika lekar på gymnastiken, men så fort det handlar om att använda hjärnan snarare än armar och ben är det plötsligt fult?”

    Jag tillhörde en av dem som var dålig på alla sporter, blev utvald sist när vi skulle spela fotboll osv. Jag kan inte påstå att det stärke min självkänsla, snarare tvärtom.
    Lägg till en stämpling för svaga studieresultat till den ekvationen. Denna gång skall den inte komma från kompisarna heller, utan från lärarna, de vuxna.

  4. ”Och det kommer barnen förstå hur då?”

    När jag var sju år hade jag föräldrar och andra vuxna som hjälpte mig att tolka intrycken från omvärlden. Jag antar att det gäller de flesta av dagens sjuåringar också.

    ”Lägg till en stämpling för svaga studieresultat till den ekvationen. Denna gång skall den inte komma från kompisarna heller, utan från lärarna, de vuxna.”

    Och det är inget fel med det, faktiskt. En av lärarnas roller i skolan är just att bedöma barnens prestationer. Detta sker redan idag. Det ”nya” är att lärarna skall skriva ned sina omdömen, så att de kommer föräldrarna tillhanda.

    Redan idag vet nog barnen själva vilka som är duktiga på studier respektive inte. Så var det i alla fall när jag gick i skolan. Alla visste vilka de duktiga/dåliga eleverna var, precis som att alla visste vilka som var duktiga/dåliga i idrott.

    Det är inget konstigt med det. Alla barn strävar efter att jämföra sig med andra. Det är nåt som skall uppmuntras, ty konkurrens stärker. Men skolan är inget nollsummespel där varje duktig elev måste motsvaras av en underpresterande. Den som ligger efter kan lätt komma ifatt. Sådant stärker självkänslan!

  5. Wilhelm: Om du tror att alla redan vet, på vilket sätt skulle betyget förändra förutsättningarna för eleven? Vem blir bättre i skolan av pappret?

    Bättre förutsättningar för lärande – både för individen och gruppen – handlar om självförtroende, stimulans, uppmuntran och stöd.

    Särskilt tydligt är det ju för små barn. Man kan inte veta vilken sjuåring som kommer att vara bra i fotboll eller matte om tio år. Det man kan göra är att ge alla så goda förutsättnignar som möjligt och att så många som möjligt ska tycka att det är roligt.

    Att skapa goda förutsättnignar för utveckling av små barn i skolan skiljer sig inte från att göra det hemma.

    De flesta goda föräldrar fostrar nog sina barn i självförtroende, viktiga kunskaper och normer utan att att betygssätta dem eller genom militärisk disciplin.

    För att barn ska lära är självförtroende bland det viktigaste som finns. Att våga pröva något man inte redan kan. Att våga göra bort sig och veta att det inte gör något. Att ha glädje i själva görandet utan att det ska bedömas eller betygssättas.

    Det finns verkligen inga situationer som visar att konkurrens mellan små barn stärker dem. Istället är det tvärt om. Barn jämför sig hela tiden i skolan och nuförtiden allt tidigare. Det är en utveckling som jag och många andra föräldrar tycker är oroande. Och med ditt resonemang är det dessutom något som ska eftersträvas.

    Vi skiljer oss så totalt i grundsynen på människan och vad som leder till utveckling och inte minst vad som ÄR utveckling att vi aldrig kommer att var apå samma sida i det här.

    Efter Nurnbergrättegångarna var det många som frågade sig hur så många människor blint kunde följa auktoriteter och inte stannade upp för att tänka själva. Efter det utvecklades hela samhället och inte minst skolan i en inriktning att fler måste själva funder kring vad som är rätt och vad som är fel och att det inte är gott att blint följa auktoriteter. Varje människa har ett personligt ansvar och det är ett förhållningssät som behöver få ett tidigt stöd.

    Att lära sig lösa konflikter utan våld, att inse att vi tycker olika och att det ena inte behöver vara mer rätt än det andra – men ändå komma överens om gemensamma regler och förhållningssätt – det är sådant som de flesta familjer diskuterar sig fram till vid köksbordet. Och som även barn behöver tränas för i skolan.

  6. Wilhelm Svenselius: Du skriver: ”Betyget är ett kvitto på att man anstränger sig för att göra så mycket som möjligt av sin skoltid,…” i din kommentar. För en del barn är ett uselt betyg bara ett kvitto på att man pga. fruktansvärda hemförhållanden med våld och fylla, avsaknad av stimulans osv., aldrig har kunnat läsa någon enda läxa hemma, eller haft sinnesro att kunna koncentrera sig på lektionerna, trots begåvning. Tror du dessa barn kan förstå varför de fått dåliga betyg, i så låg ålder, att de klart kan se sambandet? Det gäller för lärarna att ta reda på var roten till misslyckandet ligger, men det kan vara svårt att upptäcka detta, om barnet ifråga är en stark överlevare. Frågan är ju om Björklund är lika villig att satsa på stödåtgärder för de elever som misslyckas på grund av sociala missförhållanden och som inte har goda sociala nätverk att tillgå. För övrigt håller jag med om att såväl barn som föräldrar skall kunna kräva att få skriftliga omfattande omdömen om barnets totala utveckling tidigt, och då inte bara den kunskapsmässiga, dock inte betygsliknande i så måtto, att det står IG, G eller VG i omdömet.

  7. Björklund skjuter sig själv i foten.

    För det första därför att ”flumskolan” följer styrdokument utarbetade och genomdrivna av en borgerlig regering.

    För det andra för att han fullständigt nonchalerar lärarna, som ju är folkpartiets traditionella väljarbas.

    Fler utbildade lärare med livserfarenhet och social kompetens, mindre klasser och ordentliga läromedel skulle göra betydligt mycket mer nytta.

    Dessutom undrar jag på vilket sätt en lapp i slutet av läsåret är bättre än en löpande kommunikation under läsårets gång?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s