Artikel i dagens DN om tystad forskning kring integration

En intressant artikel i DN idag som handlar om integrationsforskning i sverige i dag och om politik. Om forskarna som pekar på de faktiska utmaningarna och politikerna som inte bara struntar i vad forskarna kommer fram till utan också försvårar för dem att komma fram med sina forskningsresultat.

Bästa sättet att främja integrationen är att flytta fokus från invandrarnas situation till den systematiska diskriminering som det svenska samhället utsätter dem för. Därom har statens utredare varit ense.

Och hur agerar staten? Alliansens första regeringsförklaring rymmer förvisso en enda mening om diskriminering: ”Krafttag måste tas i kampen mot den etniska bortsorteringen på den svenska arbetsmarknaden.” Men i övrigt riktas ljuset ensidigt mot invandrarnas situation.

Det finns all anledning att läsa hela artikeln för den sätter fingret på frågor som vi måste ha med oss.

I länder där det vuxit fram en medvetenhet om strukturell diskriminering, till exempel i England och Kanada, har det funnits en social rörelse bakom. På samma sätt har det funnits en kvinnorörelse och en gayrörelse som drivit fram åtgärder på sina områden.

Existerar en social rörelse mot etnisk diskriminering i dagens Sverige? Knappast. Men det finns ett frö till en sådan rörelse i tidningar som Svartvitt, Slut, Expo, Mana och Gringo. Under socialdemokraterna fick rörelsen stöd av staten genom bland annat Integrationsverket och Centrum mot rasism som hade till uppdrag att bilda opinion mot rasism och diskriminering.

Integrationsverket och Centrum mot rasism lades genast ned av alliansrege­ringen. Angreppen på tidskriften Mana, den mest militanta svenska rösten mot västvärldens förtryck av andra folk, ger ytterligare ett förebud om vart politiken är på väg.

Institutioner, forskare och organ som hävdar att det i det svenska samhället förekommer en strukturell diskriminering av etniska minoriteter motas tillbaka på bred front.
Det är begripligt. Varför ska Sverige främja personer och organisationer som säger något om Sverige som Sverige inte vill veta?

Läs hela artikeln här.

Annonser

5 responses to “Artikel i dagens DN om tystad forskning kring integration

  1. lennart sundin

    En mer tendensiös södermalmslattesörplande figur än Stefan Johansson är svår att hitta…men vänta, jag ljuger…det finns ju ett helt gäng!tillräckligt många för att leva i sin egen boho-chic bubbla och anse att världen bör se ut som framsidan på Vakttornet.. ( ni vet, den där bilden där lejonen är kompisar med antiloperna osv.)

    Wake up and smell the real coffee Jonsson & Co!
    Världen fungerar inte så, har aldrig fungerat så, och kommer inte att fungera så. Anpassning och hårt arbete gäller för alla som kommer till ett nytt land…om man nu inte har så gott om pengar att man kan strunta i det.

    De 1,5 miljoner fattiga svenskar som flyttade till ”Amerikat” på 1800-talet hade i många fall glömt sitt svenska språk inom ett deccenium eller två – så stor var viljan att anpassa sig till det nya landets villkor!

    Om det berodde på att de utsattes för rasism då de talade svenska låter jag vara osagt, men att många av dem blev framgångsrika är otvivelaktigt.

    Det finns gott om invandrare som lyckats i Sverige. Det de har gemensamt är viljan att lära sig det svenska språket och de svenska sociala koderna.

    Lägg därtill att de inte bangar för hårt arbete och inser att man inte kan få allt serverat på ett silverfat om man kommer till ett helt nytt land och en ny kultur.

    De som räknar med silverfat och börjar sin nya sejour med att ratta in 15 tv-kanaler från hemlandet får det svårt, det kan ingen utredning i världen ändra på.

  2. En viktig sanning är också att allför många proffstyckare missar att se bilden från vanliga medborgares sida. Istället försöker de mana fram en bild av att allt skall bli bra, bara vi bugar och tackar.
    Sanningen är att invandringspolitiken har skapat hela problemet självt, genom att hejdlöst acceptera hundratusentals människor från andra kulturer, utan att erkänna de svåra anpassningsproblem man då bygger upp.
    Sanningen är att vi svenskar ÄR en homogen grupp av tystlåtna, saktmodiga och hårt arbetande människor, om man jämför med omvärlden. Vi har definitivt svårt att se hur andra folkgrupper tar över det som vi trivs med.
    Dessa sanningar måste sammanlänkas med invandringspolitiken, för att ha någon chans att accepteras av befolkningen. Annars blir upplevelsen något som liknar en långsam invasion från ett angripande land.
    Varför är det fel att vara nationalistisk nuförtiden? Får jag inte vara stolt över vad jag är och var jag kommit ifrån?

  3. Det där med strukturell diskriminering är ju bara så svårt att komma åt. Jagär född och uppvuxen i Sverige med svensk mamma och serbisk pappa. Jag har enorma svårigheter att skaffa jobb och jag tror att det mest beror på att jag inte har tillräckligt med relevant arbetslivserfarenhet. Men hur ska jag kunna veta om arbetsgivarna sållar bort mig bara för att jag har ett utländskt namn? Skulle inte förvåna mig om det hänt någon gång, men hur vet man?

  4. Pingback: Vem tror DU att jag är? « Moment 22’s Weblog

  5. Hej
    Jag dricker aldrig ”latte”, bor i Vasastan, sörplar inte och vill inte bli förväxlad med Stefan Jonsson på Dagens Nyheter. Men en blind höna hittar också ett eller annat korn.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s