Och så lite personligt

Sedan jag och Chris separerade har det förstås blivit en del pusslande med tider. Vi bestämde från början att försöka göra det så enkelt och naturligt som möjligt för dottern.

Vi vill ju båda gärna ha tid med henne så mycket som möjligt, inte minst på helgerna som är de dagar då man verkligen har möjlighet att göra lite roligare saker ihop. Samtidigt är jag uppbokad en hel del kvällar i veckorna.  

Det är ett pussel att försöka lösa helheten utan att hennes liv blir rörigt eller upphackat. Men på något sätt verkar vi ha lyckats ganska bra så här långt, i alla fall om man får tro följande konversation:

Chris hade nyligen fått veta att dotterns moster också skulle separera, varpå han säger till dottern:

– Vad tråkigt.

Dottern tittar mycket frågande på honom och  säger:

– Varför då?

Hon såg helt enkelt inte det tragiska eller stort omvälvande med en separation.

Konversationen kan ju ha betytt något helt annat för henne, men vi tog det i alla fall som ett tecken på att vi lyckats sköta vår separation på ett hyfsat sätt. Så det allvarliga och stundtals rätt krångliga pusslande med dagarna i veckan får helt enkelt fortsätta ett tag till.

Annonser

3 responses to “Och så lite personligt

  1. Va fan säger du.. har ni separerat??

  2. Joop. Det är bara ett par månader sedan. Det blev klart innan semestern. Tänkte inte på att alla kanske inte redan visste det.

  3. Okej.. beklagar att det inte gick, eller vad fan man ska säga, och önskar förstås lycka till med det nya livet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s