Peace & Love eller mitt 90-tal rätt in i magen

Är hemkommen efter några dagars underbar kärlek och fredsfestival i Borlänge. Några av mina absoluta musikaliska favoriter samlade på ett ställe: Henry Rollins, Chris Cornell, Faith No More och Thåström. Och så en uppsjö andra artister och band som jag gillar.

Under tonåren var mitt flickrum i stor sett tapetserat med bilder av Mötley Crue och inte minst Tommy Lee, självklart hade jag stort sett fram emot att se dom på Peace & Love. Inte för att jag hade förväntat mig något musikaliskt underverk, men ändå. Det var fasen det mest bedrövliga skit jag sett på länge. Jag orkade inte ens lyssna klart på konserten. Tydligen var det fler som upplevde samma sak.

Som tur var så gjorde mina 90-talsälsklingar mig inte besviken. Chris Cornell var magiskt bra och dessutom skitsnygg. Trots höga förväntningar så gjorde han det ännu bättre än jag kunnat önska. Senare samma kväll gjorde Faith No More en sjukt bra spelning som dessutom var helt galen.

Henry Rollins spoken word kommer att vara ett minne för livet, jag skrattade, grät och fick gåshud om vartannat. Ett bättre politiskt tal har jag då aldrig tidigare hört.

Andra riktiga guldkorn på festivalen var Blindside – så genuin spelglädje och tung musik rätt in i själen. Volbeat är oxå en av de spelningar som jag kommer att minnas även om flera år. Den satte sig precis där det skulle.

Det underbara med en sådan här festival är blandningen, de riktigt stora artisterna från hela världen blandat med våra egna guldkorn eller musikhistoria. Ena stunden gladdansar man till Jerry Williams eller Timbuktu för att nästa hoppa sig galen till Raised Fist eller sjunga med i Turbonegros ”i got erection”.

Eller bara är jävligt glad att man får stå där och se och höra Immortal Technique och att det just då var skugga längst fram.

Eller krockar med Chris Cornells gitarrist och skrattar lite chockat ihop med några från In flames när Faith No More får besök av en full svensk på scenen. Eller för sent får ett sms att Ebba Grön gästspelar på en annan grupps spelning.

Allt under strålande sol och tillsammans med glada människor. Enligt mig går det nog inte att toppa den här festivalen rent musikaliskt. Det skulle vara om Pearl Jam och Red Hot Chilipeppers damp ner nästa år.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s